Hej gulli!
Är ni redo för nya veckan? Jag är verkligen det, även om den innehåller midsommar som ni kanske vet inte är livets bästa dag för mig. Men det ska jag inte gnälla om för jag vet att de flesta av er är super pepp på helgen. 
 Första halvan av denna vecka kommer egentligen inte vara så mycket mer spännande än praktiken, men jag tycker verkligen det är såå roligt! Det är sånt här jag vill jobba med i framtiden och vågar inte ens hoppas på att någon gång få göra det, tänk att ha jobbdagar som man faktiskt ser fram emot, inte bara bockar av. Ett av mina viktigaste livsmål! 
 
I helgen fick jag ett plötstligt sug efter djungelvrål. Konstigt va? Sjukt äcklig grej egentligen.
 I helgen hade jag också ett moment av en jävligt skön insikt. Har såklart tänkt på detta förr men det är väldigt skönt när jag kan tänka i de banorna för allting blir lite lättare inombords, åtminstone för en stund. 
Det handlar om hur viktigt det är att leva sitt liv på det sättet man själv vill utan att bry sig så himla mycket om vad andra ska tänka om det man gör/säger. Jag har fått höra att jag alltid lägger en värdering i händelser, både saker som jag själv gör men också som jag ser att andra gör. Kan ge ett exempel, detta har jag och min psykolog lagt X antal timmar på, heh. 
På praktiken förra veckan var det en person som skämtade lite om att jag saltade min mat så mycket, det var verkligen ingen otrevlig ton eller ifrågasättande eller någon värdering i det. Men i sådana situationer kan inte jag ta den kommentaren utan att SJÄLV lägga en värdering i det, typ "tyckte han jag var konstig som saltade sådär mycket?", "tycker de jag har konstiga matvanor nu?" eller "kommer aldrig mer vilja äta mat här om jag ska bli SÅ DÖMD varje dag!!!"
Nu överdriver jag exemplet för att ni ska förstå, men jag kan faktiskt gå runt och tänka på sånt där i någon timme istället för att bara ta det för vad det är - en mening av de 12 328 st man säger varje dag. En mening som inte alls säger något om vad personer tycker om mig och framförallt inget som andra personer går och funderar på efteråt. "Ojoj, vad den där praktikanten hade salt på sin mat alltså.. usch, henne vill jag inte prata mer med". Det är så stört och väldigt orimligt. Men OM de nu skulle tänka så, varför bryr jag mig? Ska jag bete mig på ett visst sätt bara för att andra inte ska tycka det är konstigt, även om jag själv vill göra på ett annat sätt? Nä, livet är för kort för det!
Hoppas ni fattade budskapet. Nu kickar vi igång veckan, puss bästa ni!
My

Alltså kan du inte berätta lite mer pm praktiken, meganyfiken ju, vad gör du där om dagarna, förutom att salta maten (var tvungen, förlåt, kände också att det var too soon).
Och hallå, djungelvrål skall ICKE nedvärderas, asgott ju😍😍
Kraaam på dig Isa <3

Svar: VERY much to soon My. Fortfarande ett öppet sår ;) men jag förlåter dig bara för du är gullig! Ska absolut skriva ett inlägg om det! PUSS <3
Isa Bylund

Ellen

så himla klok insikt ändå! insåg när jag läste det här att jag gör exakt samma sak, läser in värdering i andras fraser och meningar. så himla knäppt ändå? helt onödigt!

måste också ba: det här med att alltid salta maten!?!?! jag gör det alltid, alltså innan jag ens smakat pga vet att allt alltid har för lite salt. har liksom aldrig varit med om att något blivit för salt trots att jag saltat innan jag smakat. VAD ÄR FEL? tål ju hur mycket som helst medan min kille får panik för minsta saltkorn.

Svar: HAHA alltså exakt så! Jag känner typ inte skillnad på 1 matsked salt eller inget alls!? antagligen har jag väl fuckat upp mina smaklökar för längesen :)))
Isa Bylund

Ida Jansson

Att man tar allt så personligt och gör en stor grej av det beror nog på låg självkänsla tror jag. Att man inte känner sig trygg i sig själv riktigt. Salta på och strunta i vad andra tycker. Det spelar ju ingen roll alls vad andra tycker för det är DITT liv Isa 😍

Svar: ja, alltså saltet var ju bara ett exempel som kändes väldigt "opersonligt" och därför okej att ta upp. Det var inte precis något som fick mig att må extremt dåligt och jag överdrev som sagt lite, men det var bara för att budskapet skulle gå fram!
Isa Bylund

Lämna en kommentar?
NAMN
E-MAIL (lugn, bara jag som ser)
DIN FINA BLOGG?