har jag träffat någon genom en dejtingsida?

Jag fick den frågan i ett inlägg för ett tag sedan och vill såklart dela med mig av mina erfarenheter från nätdejting. Hon som ställde frågan la också till att det verkar läskigt. Jag kanske är ett undantag men jag tycker inte alls det är nervöst eller läskigt. Jag ääälskar ju att träffa nya människor och gå på både kompisdejter och vanliga. Är typ mer ängslig inför 3:e dejten än första, den är så kravlös ju.
Sen är det väldigt sällan jag skulle åka hem till någon första gången utan man får ju ses *på lokal* så man ser att det inte är en buse. 
 
ready to mingle.
 
Jag nätdejtar inte överhuvudtaget längre. Jag verkar ha otroligt dålig förmåga att avgöra om en person är vettig och normalt socialt kompetent bara utifrån några meddelanden fram och tillbaka, för jag har verkligen bara träffat knäppa snubbar via nätet. Jag är inte sån som vill skriva fram och tillbaka i flera månader tills man ses utan tycker det är bättre att ses rätt snabbt och avgöra utifrån det om man klickar. 
 
Den genomgående trenden hos dem jag träffat är att de pratar 99% om sig själva. Men det kanske är en genomgående trend hos män in general?! Ni vet, jag sitter där och konverserar honom, frågar om livet vem han är vad han gör osv osv och om jag slutar ställa frågor så blir det typ tyst. Nästan så han kollar frågande på mig och ba väntar på ett tillfälle till att prata om sig själv. Jag hatar det.
 
Bra aktivitet: gå och dricka kaffe!
 
Som det är nu så tycker jag alla killar som visar någon form av intresse för mig och ställer åtminstone motfrågor är riktiga toppenkillar! Blir intresserad direkt bara av en sådan sak.. är man lite skadad då? Nöjd med det lilla liksom.
 
Jag har flera vänner som träffat sina partners på Tinder, fattar inte hur de gör! Inser nu när jag skriver att det kanske är MIG det är fel på, inte killarna?! Haha det är ju jag som är gemensamma nämnaren.. aja, det orkar jag inte tänka på så vi slutar inlägget här. Där fick du svar på hur mitt nätdejtande/tindrande går iallafall :)
 
 
 
 

ÖNSKEINLÄGG: SAKER JAG BEHÖVER VARJE DAG!

Nu är det dags för önskeinlägg nummer två. Det ska handla om (ifall ni inte fattade det utifrån rubriken) viktiga prylar i mitt liv. Skrev det här inlägget för inte så längesedan om vad jag behöver för att må bra rent psykiskt, men det här alltså fysiska saker.
 
  1. Min dator!! Om jag tänker på en dag utan dator kan jag lika gärna gå och lägga mig igen. Jag jobbar, läser bloggar (får inspiration vilket jag måste ha), skriver av mig och ser på Netflix. 

  2. Måste alltid ha en plastsked och servetter i väskan! Känner mig som en kittad småbarnsmamma men jag köper ju så gott som alltid en kvargburk när jag behöver snacksa. Så många gånger jag stått där utan sked och då finns de ingenstans att få tag på.

  3. Det här är kanske ingen pryl men jag måste ha kaffe. Det är inget jag säger lite på skämt, jag mår dåligt psykiskt utan kaffe. Blir ångestfylld, arg och tycker livet suger.

  4. Foundation! Har det inte alltid i ansiktet men jag går inte hemifrån utan att ha det i väskan. Vill ha tryggheten att jag kan *täcka* mig om det behövs.

  5. Handsprit! Haha plastskedar, servetter och handsprit, vilka roliga saker jag nämner.. Men jag avskyr att vara kladdig och känna mig smutsig om just händerna. Har alldeles för LITE bakterieskräck överlag men jag pillar så mycket med fingrarna i ögon/mun så det känns lite ofräscht. Har jag förresten berättat om en kompis till mig som tagit upp tuggummin från backen när hon blivit tillräckligt desperat? haha, där går faktiskt min gräns ;)
     
Ni vet ju vid det här laget att denna är favvisen.
Den här använder jag just nu - riktigt bra och täckande. HÄR (adlink) är den senaste versionen av den!
sån vacker syn :')
 
 

ÖNSKEINLÄGG: EN HÄNDELSE JAG VILL ÅTERUPPLEVA!

Jag bad er om förslag på önskeinlägg för någon vecka sedan, här kommer ett av dem.
 
Om du fick återuppleva en dag/händelse i ditt liv, vilken och varför?
 
Det första som ploppar upp i mitt huvud är när jag och Sandra var i Kalifornien 2008. Det är rätt konstigt att det kom som spontan tanke för jag mådde riktigt dåligt då, vi levde otroooligt osunt och jag gick ner så mycket i vikt den där månaden, huh. Men trots det så var det livets resa och en händelse jag skulle göra mycket för att få uppleva igen.
Tanken var att vi skulle vara där för att lära oss engelska. Vi var där för att festa så mycket som möjligt. Gjorde minsta möjliga i skolan och hade precis den närvaron som krävdes för att få diplomet.
Har så mycket sjuka minnen från den resan och vi gjorde så mycket kul, vet knappt hur jag ska kunna recapa det i ett inlägg såhär, men jag visar några bilder och försöker hålla mig kort kring alla. Ursäkta bildkvalle (hallå det här var 9 år sedan!) och prat om alkohol men hela månaden var basically en enda lång fylla och jag festar knappt något längre så jag kan väl få prata om det någon gång!

Vi bodde i San Diego men gjorde "utflykter" varje helg. Minst två gånger i veckan var det ett så kallat li
mobusparty. Då åkte vi runt i en stor buss med dansgolv och festade. Stannade här och där för rök- och kisspaus och för att köpa alkohol. Låter inte alls kul men det var fett!!
Minns den tröjan så himla mycket, älskade den! Såhär såg det ut i hamnen i San Diego iallafall. Vi bodde några mil från city bort från kusten och där var det nästan olidligt varmt. Vid stranden var det däremot så jävla fuktigt och disigt konstant och säkert 15 grader kallare än där vi bodde, märkligt. Haha nu känns det som jag skriver ett vykort med reseberättelse som man gjorde från Kanarieöarna -97, ska snabbspola lite.
Vi åkte till Mexico. Det här var dagen efter vi hade druckit Tequila i plastmuggar som det vore vin. Nog aldrig varit så bakis. Första som mötte oss när vi kom över gränsen var en man i sombrero som sträckte fram en bricka med Tequilashots :))) No gracias amigo.
Vi åkte till Vegas! Jävel vad jag älskar Vegas, det är så galet och måste verkligen upplevas för att förstås! Ska tillbaka dit, var tyvärr inte 21 när vi var där nämligen. 
Vi var i Grand Canyon. Otroligt otroligt vackert.. Tyvärr regnade det och var dimma när vi var där vilket tydligen händer cirka aldrig. Men man kan ändå ana att det är mäktigt.
Vi var i öknen i Death Valley. Det var runt 50 grader och vi fick bara vara ute i 10 min. Alla tyckte det var plågsamt, jag njöt nästan. Var så frusen denna resa så det var gött att få tina lite, haha.
Vi var också i LA en helg, stannade vid Laguna Beach (Love it! Önskar jag kunde bo där), Malibu och andra ställen där vid kusten. Men jag har visat så mycket LA bilder genom åren så ni vet hur det ser ut. 
 
Hade tänkt skriva varför denna resa var så bra men då blir det en förjävla lång utläggning för jag har verkligen analyserat det.
Den kortfattade versionen: fick uppleva så många platser och saker som jag aldrig varit i närheten av förr. Plus att jag blir tusen gånger bättre version av mig själv på alla sätt när jag dricker vilket vi gjorde en hel del. Fick dessutom mer bekräftelse än jag fått i hela mitt liv och då blev jag ännu mer *okrossbar*. Inte alls en sund anledning tror jag men så är det!
 
Vad roligt det var med önskeinlägg! Hoppas det var ett bra svar :)